Småföretagarindex publiceras för tredje året i rad av Småföretagarnas Riksförbund. Indexet belyser de skillnader i företagandets villkor som finns i olika delar av landet och kartlägger förutsättningarna för små och medelstora företag i Sveriges 290 kommuner.

För varje kommun analyseras nio olika dimensioner av företagandets villkor.

• Lokal marknad. Den lokala marknaden, som är viktig för många företag, baseras på två mått: den genomsnittliga nettoinkomsten per invånare samt kommunens befolkningstäthet.
• Företagsamma per capita. Företag samverkar med andra företag och en aspekt är därför hur vanligt ett aktivt företagande är i kommunen.
• Överlevnadsgrad. En dimension som mäter andelen företag som ett år senare fortfarande är aktiva i kommunen.
• Trygghet. Antalet anmälda brott samt svarstiden till räddningstjänst ger besked om tryggheten i kommunen.
• Kommunal näringspolitik. Statistiken anger hur lokala företagare upplever kommunens service, handläggningstider, upphandlingar samt tjänstemännens attityder till företagen.
• Skolsystem. Det mått som används för att fånga skolsystemets resultat är andelen gymnasiebehöriga bland kommunens skolungdomar.
• Demografi. Andelen kommuninvånare som är i arbetsför ålder i förhållande till dem som inte är det.
• Skatter och bidrag. Ett mått som visar kommunala skattesatsen och ett annat som visar andelen i arbetsför ålder som försörjs av sociala ersättningar och bidrag.
• Kapitalförsörjning. Ett mått som bygger på andelen företag som de tre senaste åren ansökt och beviljats lån och krediter.

Landsbygdskommuner ökar

Traditionellt har storstädernas pendlingskommuner bäst förutsättningar för företagande. Men betygen för dessa har på senare tid tenderat att sjunka något samtidigt som landsbygdskommuner ökat. Landsbygdskommuner med besöksnäring har till och med gått om storstäderna i rankning, vilket alltså innebär att företagandets villkor jämnats ut i Sverige.