Regler för produktion och leverans av små mängder honung

1. Alla som äger bin ska registrera sina uppställningsplatser hos bitillsynsmannen på Länsstyrelsen. Här kan du läsa mer om det.
   1. Den som producerar under 500 kg/år får sedan leverera små mängder till livsmedelsanläggningar i sista led (lokala butiker & restauranger) samt privatpersoner.
   2. Reglerna kring märkning gäller inte eftersom man inte är livsmedelsföretagare, men märkningen får inte vilseleda konsumenterna.
   3. Du får du inte smaksätta eller modifiera honungen. Du får heller inte köpa in, förpacka och/eller sälja honung från andra producenter. Om du vill göra det ska du vara registrerad som livsmedelsanläggning.
2. Den som producerar över 500 kg/år ska, förutom att registrera sina uppställningsplatser, även vara registrerad som primärproducent hos Länsstyrelsen.
   1. I övrigt gäller samma regler som ovan.
3. Den som producerar över 1000 kg/år ska vara registrerad som livsmedelsföretag (oftast hos kommunen). Det räknas då inte längre som små mängder.
   1. Då får man leverera honung även till livsmedelsanläggningar i tidigare led (verksamheter som levererar livsmedel till andra livsmedelsföretag).
   2. Då måste man även uppfylla märkningskraven.
4. De butiker och restauranger som vill ta emot små mängder honung ansvarar för att den är korrekt märkt (butik), och att tillräcklig information medföljer (t.ex. följesedel) för att man, inom ramen för egenkontrollen, ska kunna uppfylla spårbarhetskraven, och verifiera att producenten är registrerad hos Länsstyrelsens bitillsynsman respektive primärproduktionshandläggare (när det kravet är tillämpligt).
   
   

Läs mer om reglerna för producenter här.
Lär mer om reglerna för märkning här.

Om du skaffar ett husdjur måste du behandla det väl och skydda djuret mot sjukdom och lidande. Djuret ska också ha möjlighet att leva ett så naturligt liv som möjligt. Djurskyddslagen gäller för alla husdjur och även andra djur som hålls i fångskap.

Du ska också se till att ditt djur inte stör dina grannar. I vissa fall krävs tillstånd för att hålla djur.

Det är länsstyrelsen som ansvarar för djurskyddet i länet.

Gäller det ett skadat djur?

Är det ett sällskapsdjur som är skadat ska du kontakta veterinär, se kartan för din närmaste veterinär. Nedan finner du en lista på några veterinärer i området. Om du är veterinär och vill vara med på listan, kontakta oss.

Veterniärer i området

• Veterinären i Ydre (Caroline Ångström)
  0705167099. Graby 1, 573 76 Ydre.
• Höglandets Veterinärpraktik
  0381-106 10. Kaserngatan 20A, 575 35 Eksjö
  
• Smådjurskliniken i Tranås
  0140-38 49 40. Ängarydsgatan 8, 573 40 Tranås
  
• Evidensia Valla (Djursjukhus)
  013-31 54 40. Westmansgatan 21, 582 16 Linköping
  

Om det är ett vilt djur som är skadat bör du kontakta polisen.

Om det är ett produktionsdjur som är skadat bör du kontakta ägaren. Om du inte vet vem ägaren är kan du kontakta kommunen.

Misstänker du att djur far illa?

Om du misstänker att ett djur far illa så bör du kontakta Länsstyrelsen som ansvarar för djurskyddsfrågor. Där kan du anmäla bristande djurhållning.

Djurhållningen ingår alltså inte i kommunens miljötillsyn på lantbruk, som du kan läsa mer om under Lantbruk.

Vill du begrava ett sällskapsdjur?

Det är inte tillåtet att gräva ned självdöda eller avlivade djur från livsmedelsproduktion, lantbruksdjur, eller slaktrester från hemslakt. Lantbruksdjur får aldrig grävas ner utan ska skickas för destruktion till godkänd anläggning, det sker via Svensk Lantbrukstjänst. Vill du begrava ett mindre husdjur, som hund, katt, ödlor, ormar och liknande, kan du göra detta på din egen fastighet. Prata med din veterinär om du vill ha hjälp med kremering av ditt husdjur.

Begravning av döda sällskapsdjur kan ske på egen mark om det inte finns en risk för olägenhet. Graven ska vara så djup att andra djur hindras från att gräva upp kroppen. Kroppen ska grävas ner på en sådan plats att det inte finns någon risk för att vatten kan förorenas av den döda kroppen. Tänk därför på att hålla tillräckligt avstånd till vattentäkter, vattendrag, diken och granntomter. Detta gäller under förutsättning att inga misstankar om smitta finns.

Grundregeln är att större avlivade djur, ska sändas till destruktion med en godkänd kadavertransport. För hästar som hålls som sällskapsdjur ger Jordbruksverket dispens från kravet att skicka iväg den till destruktion. Den får då istället grävas ned, men man måste då anmäla det och följa vissa regler.

Om du vet att du står inför ett beslut att avliva en häst, ska du kontakta Miljöavdelningen och få en plats anvisad för nedgrävning så snart som möjligt. Du lämnar in anmälan genom att skriftligen föreslå en plats och beskriva ärendet. Miljöavdelningen bedömer då risken för skador på hälsa och miljö. Du får sedan ett beslut om huruvida platsen kan anses lämplig och med villkor som du behöver ta hänsyn till. Oftast ska en veterinär intyga att djuret inte har någon smittsam sjukdom, t.ex. Miljöavdelningen tar ut timavgift enligt taxa för handläggningen, du hittar gällande timavgift i Avgifter och taxor.

Läs det här informationsbladet pdf, 877 kB. först, och tänk på att om du inte själv äger marken måste markägaren lämna sitt tillstånd till nedgrävningen. Den som ansvarar för begravning av hästen ska föra register över gravens innehåll, datum för nedgrävningen samt en karta med platsen markerad.

Om du är biodlare så gäller särskilda regler för nedgrävning av döda bin och/eller produkter från biodlingen. Kontakta din bitillsynsman för mer information.

Döda djur i lantbruksverksamhet

Om du bedriver lantbruk och har ett dött produktionsdjur så ska det hanteras enligt Jordbruksverkets regler som du hittar deras hemsida.

Döda produktionsdjur ska skickas till destruktion, genom exempelvis www.svensklantbrukstjanst.se För att få slakta eller förbränna i egen panna krävs särskild dispens. I väntan på transport ska kroppen förvaras så att vilda djur inte kan komma åt den, så att den inte kommer i kontakt med foder eller levande djur, och så att smitta inte kan spridas.

Döda vilda djur

Döda vilda djur får normalt lämnas kvar ute i naturen. Det är bara om djuret är infekterat med sjukdom som kan överföras till människor eller djur som det måste skicka till destruktion. Då gäller samma regler som för döda djur i lantbruket. Om du hittar ett sådant djur så kontakta Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA eftersom de kan vilja ha prover för vidare undersökningar.

Markägaren är ansvarig för döda djur i skog och mark. När det gäller kommunens mark kan du höra av dig till Ekonomiavdelningen på Ydre kommun, 0381-66 12 00.

Om du hittat döda tamdjur i naturen så bör du kontakta miljökontoret eller länsstyrelsen.

För att ha vissa djur inom detaljplanelagt område så krävs tillstånd enligt 4 § i Ydres Lokala hälsoskyddsföreskrifter, för att ha nötkreatur, häst, får, get eller gris, pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, eller orm inom detaljplanelagt område. Det är fastighetsägaren (markägaren), eller djurägaren som ansvarar för tamdjur, och de ska se till så att deras djur inte orsakar olägenhet för människors hälsa.

Kommunen ansvarar för att djurägare håller och sköter sina djur på ett sätt som gör att olägenheter för människors hälsa inte sker. Kommunens miljökontor kan därför utreda och bedöma om en störning från djur är så pass allvarlig att den utgör en olägenhet i lagens mening och om det kravet bedöms uppfyllt så kan kommunen vidta vissa åtgärder.

Det är ibland svårt att ge ett tydligt svar på vem man ska kontakta om ärenden där djur orsakar störningar. Det beror på var störningen sker, vilken typ av djur det handlar om och vilken typ av störning det rör sig om.

Ibland kan det upplevas störande även med sällskapsdjur som rör sig i tätbebyggt område, exempelvis om katter förorenar sandlådor och rabatter eller om hundar skäller mycket. Djurägare har långtgående ansvar för sina djur men vissa störande moment får man acceptera eftersom djurens naturliga beteende inte ska hämmas.

Om du upplever att störningen är en olägenhet för människors hälsa så kan du kontakta miljökontoret. Innan dess att kontakt med kommunen tas bör följande kriterier vara uppfyllda:

• Störningen är inte ringa/måttlig eller tillfällig
• Du har pratat med djurägaren om problemet och de har fått tid på sig att lösa det, och
• det har inte hjälpt.

Ägaren ansvarar för sitt sällskapsdjur, det innebär att du ska förebygga att djuret orsakar skador och avsevärd olägenhet för andra. Avsevärd olägenhet betyder något som kan påverka människors eller djurs liv, hälsa och säkerhet eller den allmänna ordningen. Mindre allvarliga olägenheter som sker väldigt ofta kan anses vara en avsevärd olägenhet.

Bortsprungna eller upphittade hundar och katter anmäls till Polisen via deras webb Polisanmälan på Polisens webbplats, eller på telefon 114 14.

Hundar och katter ska vara märkta och registrerade i Jordbruksverkets register: Hundregistret på Jordbruksverkets webbplats
Kattregistret på Jordbruksverkets webbplats

Hundar som tillåts driva eller förfölja vilt utanför organiserad jakt kan omhändertas an den som äger jakträttigheterna under tiden denne försöker hitta ägaren. Om ingen ägare hittas ska Länsstyrelsen kontaktas. Utanför kontorstid kan man ringa polisen. Mellan 1 mars till 20 augusti kan hundar omhändertas om de springer lös i skog och mark, trots att den inte driver eller förföljer vilt.

Om du misstänker att en katt är övergiven bör du först försöka hitta ägaren. Om du inte får tag i någon ägare kan du göra en anmälan hos Länsstyrelsen. Om katten är övergiven eller förvildad kan jakträttshavaren själv avliva katten utan tillstånd från Länsstyrelsen. MEN det är mycket viktigt att det görs på ett korrekt sätt och att du är helt säker på att katten inte har någon ägare.

Ibland får kommunen klagomål på vilda djur i tätorterna. Ansvaret för skadedjur eller djur som upplevs som en olägenhet ligger i första hand på fastighetsägaren.

I Jaktlagstiftningen ges möjlighet till så kallad skyddsjakt som kan användas om vilda djur riskerar ge upphov till skador på allmän hälsa och säkerhet till exempel sprida smitta, orsaka omfattande skador på grödor eller boskap, eller andra skäl av ”överskuggande allmänintresse”. Beroende på vilka djur det handlar om är det olika myndigheter som ger tillstånd till skyddsjakt, vilket regleras i Jaktförordningen (1987:905) och Jaktlagen (1987:259). Naturvårdsverket ansvarar för tillståndsprövning när det gäller jakt på björn, varg, järv, lo eller säl samt rovfåglar och ugglor. I övriga fall är det Länsstyrelsen som genomför tillståndsprövningen.

I vissa fall behövs inget särskilt tillstånd, dessa fall räknas upp i Jaktförordningens bilaga 4. Djur som kan vara aktuella för skyddsjakt är till exempel grävling, vildsvin och kanadagås. Kommunen bedriver inte skyddsjakt på kajor.

Kommunen har skyddsjägare som kan anlitas vid behov. Dessa jägare har tillstånd från polismyndigheten, vilket krävs för att du ska få avlossa skott inom detaljplanelagt område. Utanför sådana områden kontaktas jakträttsinnehavaren. Under tiden 1 maj till 31 augusti förekommer normalt ingen jakt, eftersom de flesta djur då har ungar. Polisen bedriver tillsyn över hur jakten bedrivs.

När det gäller katter sker ingen skyddsjakt. Kontakta istället länsstyrelsen Östergötland.

Kontakt:

• Skyddsjägare
  Henrik Isacsson, tel 070-6466369
• Skyddsjägare
  Henrik Gustafsson, tel 070-3944756
  
• Skyddsjägare
  Jonny Thuresson, tel 070-6466369
• Skyddsjägare
  Karin Dahlin, endast kontorstid
  e-post karin.dahlin@ydre.se, tel 0381-66 11 01
• Länsstyrelsen Östergötland, telefon 010-223 50 00

Ohyra och skadedjur kan orsaka förödelse på till exempel livsmedel, spannmål och trä, och kan även sprida sjukdomar. Som ohyra räknas exempelvis mjölbaggar, pälsängrar, vägglöss, kackelackor och myror.

Fastighetsägare ansvarar för att åtgärda skadedjur inom sin fastighet och hålla bostäder för uthyrning fria från ohyra.

Även vilda djur som grävlingar, råttor och fåglar kan ställa till med problem.

Får du får problem med grävlingar i ditt hus kan du försöka täppa till alla gluggar och liknande (när grävlingen inte är där). Eftersom grävlingen är en allätare är det bra att se till att hålla rent i trädgården och runt husen. Du kan även kontakta miljökontoret och de kommunala skyddsjägarna för hjälp.

Har du problem med råttor i det kommunala avloppsledningsnätet så kontaktar du gatu/parkenheten. Är det i stället problem med råttor ovan mark är det du som fastighetsägare som behöver vidta åtgärder. Tänk på att hantera sopor så att de inte drar till sig råttor. Du bör till exempelvis förpacka soporna i påsar innan du lägger dem i sopkärlet och ha ett tillräckligt stort kärl så att locket alltid går att stänga

Om du ändå har problem så kontaktar du ditt försäkringsbolag för att höra om skadedjursförsäkring ingår i din villa- och hemförsäkring. Om du hyr din bostad så är det din hyresvärd du ska kontakta. Om du saknar skadedjursförsäkring kontaktar du själv ett saneringsföretag.

Det är inte ovanligt att vilda fåglar, som exempelvis kajor stör, vanligtvis under häckningsperioderna och när ungarna flyger ut. Det är svårt för kommunen att göra något åt denna typ av störning men du som fastighetsägare och invånare kan bidra till att fåglarna inte trivs i tätorterna, exempelvis genom att:

• Hålla gårdar och grönytor rena från kvistar, etcetera, som fåglarna bygger bon av,
• Minska antalet fåglar som häckar inom tätorten genom att exempelvis täcka för skorstenar, nischer och andra lämpliga häckningsplatser med exempelvis hönsnät och ta bort rester av tidigare bon,
• Montera olika skrämsel-verktyg som exempelvis rovfågels-attrapper på hustaket, blåa eller reflekterande band/remsor för att hålla skator borta, använda ”ögon-attrapper” och variera typen av skrämseltaktik eftersom fåglarna vänjer sig med tiden.
• Förse sopkärl och papperskorgar med lock och hålla dem stängda så att fåglarna kommer åt innehållet.