Registrering, regler och tillsyn

Det är verksamhetens påverkan på människors hälsa, och risker förknippade med de aktuella livsmedlen som avgör om man ska vara registrerad (anmälningsplikt) eller om du behöver ansöka om att få starta (tillståndsplikt). De flesta restauranger, livsmedelsbutiker och liknande ska registreras hos kommunen. Om man tillverkar livsmedel och säljer i större skala, eller hanterar känsliga livsmedel, kan man omfattas av tillståndsplikt. Du kan läsa mer om anmälnings-, respektive tillståndsplikt här.

När en verksamhet har registrerats så riskklassas den utifrån Livsmedelsverkets modell. Man får på så vis en indikation om hur mycket kontroll som kommer behövas, hur ofta och ungefär vad tillsynen kommer att kosta.

Man är skyldig att anmäla större förändringar i verksamheten till sin tillsynsmyndighet. Det kan handla om att man t.ex ändrar utbudet, bygger om eller byter ansvarig person.

Här Pdf, 436 kB. finner du blanketten för att registrera en livsmedelsanläggning.

Alla livsmedels- och dricksvattenanläggningar ska riskklassas. I Ydre kommun använder vi Livsmedelsverkets riskklassningsmodell och du som verksamhetsutövare ansvarar för att dina uppgifter är uppdaterade. Du kan uppdatera dina uppgifter genom denna e-tjänst.

Alla som producerar råvaror till livsmedelsmarknaden, t.ex. kött, fisk, mjölk, spannmål, grönsaker, bär, frukt, honung osv. är primärproducenter. Om man är registrerad som primärproducent hos Länsstyrelsen får man, utan att vara registrerad som livsmedelsverksamhet hos kommunen, sälja små mängder primärprodukter direkt till konsumenter (via t.ex vänner, på REKO, eller på gården) eller i vissa fall till den lokala detaljhandeln. Men så fort man gör någon typ av förädling eller bearbetning utöver vad det nödvändiga så ska den anläggning där man bearbetar, hanterar eller förädlar råvaran också vara registrerad som en livsmedelsanläggning ”i sista led”, oftast hos kommunen.

Om du räknas som primärproducent av livsmedel, en primärproducent producerar råvaror till livsmedelsmarknaden, till exempel kött, mjölk, grönsaker, ägg eller honung, behöver du anmäla detta till Länsstyrelsen Östergötland.

Här kan du läsa generellt om primärproduktion.
Här finns mer information om registrering av primärproduktion.
Här finns information om små mängder primärprodukter.

Om du är osäker på hur din anläggning ska registreras hos kommunen kan du alltid kontakta oss.

Alla livsmedelsföretag kontrolleras av en kontrollmyndighet. Hur mycket kontroll ett företag får beror på hur stor risk dess verksamhet kan utgöra. Risken beräknas med hjälp av en så kallad riskklassningmodell. Mer information om modellen finns på Livsmedelsverkets webbsida.

Tillsynen är en form av myndighetsutövning och man är som verksamhetsutövare skyldig att ge tillträde till verksamheten, tillhandahålla de uppgifter som behövs för inspektionen, samt att betala för tillsynen. Detta beror på att det är hur verksamheterna följer lagarna, alltså verksamhetsutövarens skyldigheter, som kontrolleras vilket innebär att kostnaden för inspektionerna inte ska betalas med skattemedel utan av verksamheterna själva. Avgiften för tillsynen bestäms genom politiska beslut på internationell, nationell och lokal nivå. Se specifika taxor och avgifter för Ydre kommun här.

På Livsmedelsverkets hemsida finns bra information för både introduktion och fördjupning kring olika regler och åtgärder. Man kan även få bra guidning av de i respektive bransch framtagna branschriktlinjerna som du hittar.

Om lagkraven inte uppfylls så får du som verksamhetsutövare veta vilka bristerna är och du får möjlighet att åtgärda dem. Beroende på bristernas art, allvarlighet och karaktär så kan kommunen förelägga om att man ska åtgärda något, sådana förelägganden kan även kopplas till ett vite om det krävs. Du har alltid rätt att få lämna synpunkter på inspektörens bedömningar och när beslut väl har tagits så har du möjlighet att överklaga dessa om du tycker att de är felaktiga.

Vissa allvarligare brister är enligt lag belagda med sanktionsavgifter.

Inspektion kan ske på olika sätt och beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs så är olika typer av inspektioner mer eller mindre vanliga.

En obokad planerad kontroll syftar till att se verksamhetens vardag och kontrollera sådana saker som typiskt sett inte kräver att personalen avsätter någon längre tid eller om det som ska kontrolleras kräver att verksamheten inte vet om i förväg att tillsyn ska ske. Den här formen av inspektion kan göras medan ni är upptagna med verksamhetens drift.

En bokad planerad kontroll görs när inspektören vill att en verksamhetsansvarig eller någon med god insyn i verksamheten har tid att svara på frågor och visa verksamheten lite mer ingående, alternativt vid en revision, då det kan krävas att livsmedelsföretagaren har förberett dokumentation och liknande.

En oplanerad kontroll görs ibland om det kommit till myndighetens kännedom att det finns misstänkta brister av allvarligare art eller om någon larmar om att det finns akuta risker kopplade till verksamheten.

En uppföljande kontroll görs om det, vid tidigare inspektion, noterats avvikelser som kräver uppföljning.

Alla officiella dokument som kommunen har är offentliga handlingar. Det kan vara inspektionsrapporter, inkommande handlingar etc. Dessa har medborgare rätt att begära ut, men en sekretessprövning görs i varje enskilt fall och om man vill ha ut mycket dokument, eller om det kräver omfattande handläggning, så kan du få betala en handläggningsavgift för att få ut de handlingar du efterfrågar.

Vad kommunens inspektör kommer kontrollera i just din verksamhet beror på flera saker. Dels, såklart, vilken typ av verksamhet du har, men även baserat på hur stor verksamheten är, vilka råvaror som hanteras, hur man säljer produkterna, om någon misstänks ha blivit sjuk av produkterna, och om man har fått anmärkningar tidigare. Men det kan också bero på vilka regler som nyligen ändrats och risker som man upptäckt i andra produktionsled och vad Livsmedelsverket har sett behov av att fokusera på.

Några av de vanligaste punkterna som kontrolleras är:

• Lokaler och utrustning
• Hygien och egenkontroll
• Riskmedvetenhet och faroanalys
• Kunskap och utbildning
• Spårbarhet
• Märkning och livsmedelsinformation
• Kontaktmaterial
• Allergener
• Temperaturer
• Dokumentation av avvikelser
• Skadedjursbekämpning
• Avfallshantering