Detaljplanering
Detaljplanering
Kommunen har ansvar för den fysiska planeringen. Inom begreppet inryms samhällsplanering vilket innebär att kommunen planerar i samråd med kommuninvånarna, myndigheter och andra intressenter och beslutar om samhällets utformning.
Det finns olika typer av planer i en kommun; översiktsplan, fördjupad översiktsplan, planprogram, detaljplaner och områdesbestämmelser.
Vad är en detaljplan?
En detaljplan bestämmer vad personer, företag och myndigheter får eller inte får göra inom ett visst markområde. Det kan vara ett par kvarter eller några fastigheter. Planen beskriver vilka områden som ska vara tillgängliga för allmänheten och vilka som ska vara privata. En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument.
Detaljplanen styr bland annat:
- Hur marken får användas till exempel för bostäder, handel och park.
- Hur stora och höga husen får vara.
- Hur långt avståndet måste vara från hus till tomtgräns.
- Hur rättigheterna att dra fram ledningar eller gångvägar över annans mark ser ut.
En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny.
En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser. Till varje detaljplan hör en planbeskrivning som förklarar syftet med planen och på vilket sätt den ska genomföras. Avsikten är att alla som berörs av detaljplanen ska förstå vilka konsekvenserna blir då planen genomförs.
Ansökan om detaljplan
Det är kommunen som beslutar om ett planarbete ska inledas för ett område. Om du vill att en detaljplan ska upprättas, ändras eller upphävas kan du ansökan om det.
Du begär ett planbesked. Du får betala för planbesked (och sedan för detaljplanearbetet) enligt gällande taxa.
En begäran om planbesked ska vara skriftlig. Av begäran ska ändamålet med åtgärden framgå och en karta som visar vilket område som berörs ska bifogas. Om åtgärden gäller byggnadsverk ska ansökan innehålla en beskrivning av karaktären och den ungefärliga omfattningen. Det kan exempelvis vara husens högsta våningsantal, uppskattat antal lägenheter eller utformningen i stort, till exempel om husen ska vara friliggande eller sammanbyggda.
Planprocessen
En ny detaljplan behövs tas fram vid större förändringar
Ibland krävs det att kommunen gör en detaljplan innan bygglov kan ges. Det sker när någon vill göra större förändringar i bebyggelsen och när någon vill använda mark- och vattenområden.
Att ta fram en ny detaljplan
Beroende på detaljplanens omfattning och intresse för allmänheten kan vi på kommunen använda tre olika förfarande, begränsat, standard och utökat förfarande. De olika förfarandena skiljer sig åt i hur omfattande man kommunicerar och samråder med sakägare och andra intressenter. Detaljplanens krav på utformning enligt plan- och bygglagen är densamma oavsett förfarande.
Som snabbast kan en enkel detaljplan ta några månader men för vissa större och komplicerade detaljplaner kan det ta mer än två år.
Detaljplanprocessens generella steg
1. Kommunen lämnar planbesked
Du som vill att kommunen ska göra en detaljplan för ett visst område kan börja med att ansöka om ett planbesked. (Senare kommer du kunna söka planbesked via webbformulär som du hittar här)
2. Kommunen tar fram planförslag
I detaljplanen utreder kommunen frågor om till exempel vägar, vatten och avlopp samt hur området bör användas. Under arbetet med att ta fram en detaljplan ska det finnas en eller flera kartor över området samt en fastighetsförteckning som innehåller information om vilka fastigheter som berörs av planen.
3. Kommunen hämtar in synpunkter under ett samråd
När kommunen har tagit fram ett planförslag får fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Detta kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen och det kommer ofta fram många goda idéer som kan leda till att man ändrar planförslaget.
4. Kommunen ställer ut förslaget på granskning
Efter eventuella ändringar ställs planförslaget ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter.
5. Detaljplanen antas
När granskningstiden har gått ut antar kommunfullmäktige detaljplanen. I enklare fall kan byggnadsnämnden anta en detaljplan.
6. Detaljplanen kan överklagas
Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Skicka din överklagan till oss på kommunen, så vidarebefordrar vi den till den som ska pröva överklagan.
7. Detaljplanen börjar gälla
När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Detaljplanen gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.
I den interaktiva kartan nedan ser du Ydres gällande detaljplaner och byggnadsplaner.
Senast uppdaterad