Om du vill klaga på ett beslut som har fattats av kommunen är det viktigt att veta att man skiljer på laglighetsprövning och lämplighetsprövning. Skillnaden beskrivs närmare nedan.
Kommunen är skyldig att bistå den som vill överklaga ett kommunalt beslut med råd och anvisningar. Är du osäker på om beslutet du vill överklaga ska överklagas med laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär kan du vända dig till den tjänsteman på kommunen som handlagt beslutet.
Laglighetsprövning
Som kommunmedlem kan du överklaga ett beslut när du tycker att kommunen har överskridit sina befogenheter eller fattat beslut i strid mot gällande regler för hur ett beslut skall fattas.
Reglerna för laglighetsprövning finns i 13 kap. kommunallagen och handlar om en ren prövning av om beslutet är lagligt. Om det är ett lämpligt beslut ligger däremot utanför prövningen.
Vem får överklaga?
Alla som är medlemmar i kommunen kan överklaga de beslut som överklagas med laglighetsprövning. Medlemmar i kommun är de som är folkbokförda i kommunen, äger fastighet i kommunen eller är taxerad för kommunalskatt i kommunen.
Hur, när och till vem överklagar man?
Överklagandet ska ske skriftligt och skickas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från att beslutet/protokollet har anslagits på kommunens officiella anslagstavla. Ydre kommuns officiella anslagstavla finns i kommunkontorets reception, Torget 4, Österbymo och här på denna webbplats.
Förvaltningsrättens prövning
Förvaltningsrätten är första instans vid ett överklagande med stöd av kommunallagen. Rätten upphäver kommunens beslut om den kommer fram till att:
- beslutet inte har tillkommit i laga ordning
- beslutet syftar till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget
- det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller om
- beslutet strider mot lag eller annan författning
Vid laglighetsprövning kan rätten endast upphäva beslutet, den kan inte komma fram till ett annat beslut. Följden av ett upphävande är att det inte finns något beslut i ärendet längre.
Förvaltningsbesvär
Bara den som berörs av ett beslut och som beslutet kan anses ha gått emot kan överklaga ett beslut genom förvaltningsbesvär. Det kan till exempel vara beslut om bygglov eller hemtjänst.
För att ett beslut ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär måste det finnas angivet i den lag som beslutet grundar sig på t ex socialtjänstlagen eller plan- och bygglagen. Reglerna om hur överklagan genom förvaltningsbesvär ska gå till finns i förvaltningslagen. Den överprövande instansen prövar såväl lagligheten som lämpligheten av beslutet. Lämpligheten prövas inom de ramar som den tillämpade lagen ger. Den överprövande instansen kan både upphäva beslutet och komma fram till ett annat beslut.
Vem kan överklaga?
Endast den som beslutet angår och som beslutet kan anses ha gått emot, kan överklaga ett beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär. Kommunen är skyldig att upplysa dig som berörs av beslutet hur du gör för att överklaga. Detta kallas besvärshänvisning.
Hur, när och till vem överklagar man?
Överklagandet ska vara skriftligt och ska innehålla vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som begärs. Överklagan ska lämnas in till den enhet eller förvaltning inom kommunen som fattat beslutet. Överklagandet ska ha kommit in till kommunen inom tre veckor från det att den som vill klaga fick ta del av beslutet. Skrivelsen ska undertecknas av den som överklagar beslutet.
Om överklagandet har kommit in i rätt tid skickar kommunen det till den instans som ska pröva överklagandet. Bedömer kommunen att överklagandet har kommit in för sent fattar kommunen ett beslut om att avvisa överklagandet. Detta avvisningsbeslut kan överklagas på samma sätt som själva grundbeslutet.
Om kommunen finner att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter kan kommunen själv ändra beslutet, i stället för att skicka det vidare till förvaltningsrätten.
