Vatten

Som ägare av en brunn har man själv ansvar för dricksvattnets kvalitet. Men det kan vara svårt att bedöma vattnets kvalitet bara genom att smaka på det. Det kan finnas ämnen i vattnet som inte ger ifrån sig smak, lukt eller färg men som kan orsaka hälsomässiga eller tekniska problem. Finns det små barn i hushållet bör man vara extra noggrann med att undersöka det eftersom de är känsligare för höga halter av vissa ämnen, till exempel bly, fluorid, mangan och nitrit.

Tänk också på att dricksvattnets kvalitet kan förändras över tiden. Livsmedelsverket rekommenderar att dricksvatten från mindre brunnar undersöks vart tredje år.

Kommunen hjälper inte till med provtagning av enskilda brunnar. För provtagning av vatten hänvisas till ackrediterade företag. Du hittar dem här i SWEDAC:s ackrediteringsregister.

Ydre kommun har avtal med Eurofins i Linköping och om du vill samfrakta går det bra såvida du också gör beställningen av dem. I sådana fall tar ni själva kontakt med Eurofins på https://emballage.eurofins.se/Environment för att få provtagningsutrustningen.

Innan ni provtar ert vatten behöver ni kontakta oss på VA-Gata-Park för att boka tid, detta behöver göras senast dagen innan inlämning. Vi ordnar fraktsedlar som ni kan fylla i när ni kommer.

Var? Uppsamlingsplats vid Österbymo reningsverk, Ågatan 2, 573 74 Ydre, senast kl 12 samma dag.

Ring! Telefonnummer till personal: 0381-661251

OBSERVERA ATT ENDAST PROVER DÄR NI FÅTT OK AV OSS INNAN TAS EMOT OCH SKICKAS!

Nu blir det lättare för alla med egen brunn att förstå sina vattenprov och ha koll på det egna dricksvattnet! Livsmedelsverket har tagit fram utökad information om dricksvatten med möjlighet att söka på enskilda ämnen i vattnet.

Du som har eget vatten från enskild eller samfällighetsägd brunn kan registrera vattentäkten i Brunnsarkivet. Genom att registrera din brunn och lämna information om vattnets kvalitet och kvantitet, bidrar du till att vi gemensamt får bättre kunskap om tillgången och kvaliteten på grundvattnet i olika områden inom kommunen. Den informationen är viktig för t ex planering av nya enskilda vatten- och avloppsbrunnar eller som kommunalt planeringsunderlag för t ex VA-utbyggnad i framtiden.

Brunnsarkivet, som finns hos Sveriges Geologiska undersökning (SGU), är ett nationellt register som används för att identifiera brunnar inom ett område. Vinsterna med att brunnen är registrerad är flera.

• Andra som vill borra efter vatten eller värme/energi i området har möjlighet att ta hänsyn till din brunn
• Det underlättar när kommunen ska ta fram översiktsplaner och detaljplaner för ett område, eller vid andra förändringar som påverkar din brunn.
• En registrerad brunn ökar chanserna för räddningstjänsten att skydda din brunn om en miljöolycka inträffar i området.

Här kan du läsa mer om Brunnsarkivet.

Här kommer du direkt till registreringsformuläret

Livsmedelsverket har tagit fram några korta informationsfilmer och en folder med tips. För mer information klicka här.

Om man har en fastighet som ligger inom område med kommunalt VA så är det kommunens personal som kontrollerar vattenkvalitén och ser till att ledningar, brunnar och andra delar av vattenförsörjningssystemet fungerar som det ska. Det är också kommunen som planerar för att säkerställa att det finns tillgång till rent vatten för användarna, även vid tillfälliga bristsituationer.

Mer information om kommunalt dricksvatten hittar du längre ner på den här sidan.

När man har en enskild vattentäkt så är det fastighetsägaren som ansvarar för att det finns tillräckligt med vatten och att det håller god kvalitet. När man ska köpa en fastighet så är det därför viktigt att tänka igenom vad det innebär att själv ansvara för detta.

Vattenkvalitén och tillgången kan förändras med tiden. Det kan påverkas av att man gör markarbeten, att någon nära borrar en vatten- eller energibrunn, höga vattenflöden, torka, klimatförändringar, närliggande utsläpp av gödsel/avlopp, kemikalier och liknande. Därför är det viktigt att regelbundet kontrollera kvaliteten.

Som enskild fastighetsägare har man stor frihet i sin vattenhushållning, men med det kommer också ett ökat eget ansvar. Det finns till exempel inga gränsvärden för dricksvatten från egen brunn, eftersom det inte omfattas av dricksvattenföreskrifterna. Däremot har Livsmedelsverket tagit från ”riktvärden” som hjälp för privatpersoner att bedöma sitt dricksvatten. Du kan läsa mer om det här.

Om din brunn försörjer en livsmedelsverksamhet eller andra hushåll kan du läsa mer om Små dricksvattenanläggningar och Dricksvatten i livsmedelsverksamhet här nedanför.

Om du vill analysera ditt dricksvatten kan du vända dig till något av de ackrediterade laboratorierna. Om du vill veta mer om Ydre kommuns hantering och provtagning av det kommunala dricksvattnet så kan du vända dig till VA-avdelningen.

Ansvar för vattnet även vid kris

Fastighetsägare som får sitt dricksvatten från egen brunn eller vattentäkt har eget ansvar för att vattnet både räcker och är säkert att dricka.

Därför är det bra att ha en beredskap och plan även för oväntade händelser, till exempel strömavbrott, torka, översvämningar eller andra orsaker som gör vattnet otjänligt.

Som inspiration och stöd har Livsmedelsverket tagit fram en lista med tips på vad fastighetsägare kan göra för att minska risken för att stå utan vatten, samt vad man kan göra om det ändå händer.
Listan kan laddas ner från Livsmedelsverkets webbplats:

Beredskap för dig med egen brunn

På Livsmedelsverkets webbplats finns också mycket information om provtagning, krisberedskap och annat man kan tänka på i sitt vanliga underhåll av sin egen dricksvattenanläggning.

livsmedelsverket.se/egenbrunn

Dricksvatten är ett livsmedel och det måste uppfylla kraven för att säkerställa att livsmedel är säkra att förtära, både på kort och lång sikt. Driver du en restaurang, café eller annan livsmedelsverksamhet och använder vatten som inte är kommunalt (t.ex. från egen brunn eller samfällighet)? Då har du extra ansvar, eftersom särskilda regler för vattenkvalitet och egenkontroll gäller.

Det är den som ansvarar för vattnet som också ska registrera det om det behövs. Om det är en enskild brunn så är det brunnsägaren/fastighetsägaren, om det är en samfällighet så är det den/de som sköter den gemensamma vattentäkten och/eller beredningen, och ibland kan man ha kommit överens om en annan ansvarsfördelning.

Allt vatten som används i själva livsmedelsverksamheten ska, normalt sett, uppfylla lagstiftningens krav på dricksvatten. Det finns vissa gråzoner, där det blir en bedömningsfråga om vattnet är ”avsett att, eller rimligen kan förväntas förtäras” (som det står i lagstiftningen), exempelvis sköljvatten som bara används för att rengöra råvaror. Livsmedelsverket har gjort bedömningen att ett litet gårdsmusteri, som endast använder kranvattnet för sköljning, och där frukten hinner rinna av och i det närmaste torka innan mustning, inte behöver registrera sitt vatten. Medan ett litet hembageri som använder små mängder vatten i sitt degspad; en marmeladtillverkare som sköljer bär och tillsätter mindre mängder vatten till produkten; och en kyrka som brygger kaffe av vattnet, som sedan serveras på söndagarna, alla omfattas av registreringskravet.

Om ditt vatten inte omfattas av dricksvattenföreskrifterna men används till vissa moment så behöver du ändå hantera riskerna, som kommer av användningen av vatten som inte omfattas av dricksvattenföreskrifterna, i din livsmedelsverksamhet.

För dricksvatten som används i en livsmedelsverksamhet, och som inte är kommunalt gäller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, då ska du se till att anläggningen är registrerad hos kommunen. Du ska regelbundet skicka in uppdaterat undersökningsprogram (och ibland även faroanalys) till kommunen för fastställande. Länk till E-tjänst Föreskrifterna ställer krav på bland annat provtagning, analys och egenkontroll, hygien, dokumentation och avvikelsehantering. Du ansvarar för att följa ditt fastställda undersökningsprogram, och om du vill göra ändringar i provtagningen så behöver du skicka in ditt förslag till ändring till kommunen (förutom om du vill ta extra prover).

Dricksvattenföreskrifterna gäller för anläggningnar som:

• I snitt tillhandahåller 10 kubikmeter dricksvatten eller mer per dygn, eller
• Försörjer 50 personer eller fler med dricksvatten.
• Försörjer en livsmedelsverksamhet
• Producerar vatten till annan offentlig eller kommersiell verksamhet (till exempel uthyrning av stugor, camping, skola eller vårdhem).

Sådana verksamheter ska registreras hos Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Den som har en egen brunn omfattas inte av föreskrifterna, då är det ens eget ansva att vattnet räcker och håller god kvalitet. För den som är dricksvattenproducent gäller gränsvärden för vattenkvalitet som man hittar i bilaga 1 till Livsmedelsverkets föreskrifter (2022:12) om dricksvatten.

En liven dricksvattenanläggning kan vara allt från en enskild brunn med en pump, till ett vattenverk med flera reningssteg. Om den samtidigt:

1. försörjer mindre än 50 personer,
2. producerar mindre än 10 kubikmeter dricksvatten per dygn (i årssnitt), och
3. försörjer en livsmedelsverksamhet, eller
4. Försörjer annan offentlig eller kommersiell verksamhet

Då är det en anmälningspliktig dricksvattenanläggning. Om du har en mindre dricksvattenanläggning så ska du registrera den hos kommunen genom att skicka in en Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning pdf, 708 kB.. Tänk på att du behöver ha ett utgångsprov på påvattnet, en processskiss och ett egetkontrollprogram (EKP) för att kunna registrera anläggningen. Råvattenprovet ska omfatta alla parametrar i provgrupp B + alfa- och betaaktivtet samt radon. Därefter ska du skicka in ett undersökningsprogram till Ydre kommun för fastställande via denna e-tjänst. Du kan läsa mer om hur du upprättar ett undersökningsprogram och vad det ska innehålla här.

Ni väljer själv formerna för er dokumentation, men det finns vissa krav på innehåll som framgår av dricksvattenföreskrifterna, hygienförordningen och de 7 HACCP-principerna. När ni är färdiga med ert förslag så ska ni lämna in det till oss i E-tjänsten Förslag på faroanalys och/eller undersökningsprogram för dricksvattenanläggning.
Som stöd har miljöavdelningen tagit fram en Mall för undersökningsprogram vid små vattenverk docx, 76 kB.. Om ni väljer att använda mallen, så tänk på att det är ert ansvar att er egenkontroll är anpassad till er verksamhet. Ni kan utforma egna dokument, eller utgå från mallen och anpassa den genom att lägga till andra relevanta delar och ändra befintliga exempel till era egna rutiner.

Om man ansvarar för en dricksvattenanläggning så ska man följa livsmedelslagstiftningen och dricksvattenföreskrifterna, som man hittar information om på Livsmedelsverkets (SLV) hemsida och på fördjupningssidan Kontrollwiki

SLV erbjuder även en gratis E-utbildning för dig som har en dricksvattenanläggning.

Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten måste ha ett undersökningsprogram. I begreppet undersökning ingår både provtagning och analys, men även uppgifter om bedömning och värdering av resultat. Kontrollmyndigheten ska fastställa undersökningsprogrammet samt minst vart sjätte år ompröva beslutet. För att kunna bedöma om dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven finns gränsvärden. Om gränsvärdena inte uppfylls måste den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten åtgärda avvikelserna. Vilka åtgärder som krävs beror på vilken parameter som överskrids. Kvalitetskraven (gränsvärdena) har fokus på dricksvattnet i kranen hos användaren. Det betyder att kraven ska vara uppfyllda vid den punkt där det tappas ur de kranar som normalt används för dricksvatten.

Det finns tre undersökningsgrupper, provgrupp A, provgrupp B och råvattenprov. Provgrupp A-undersökningen ger regelbunden information om dricksvattnets normala kvalitet. Den ger dessutom information om att beredningen fungerar som planerat, om kvalitetskraven uppfylls och fångar upp snabbare förändringar. Denna undersökning omfattar relativt få parametrar som undersöks med högre frekvens (minst varje år). Provgrupp B omfattar alla parametrar som man förväntas ha kontroll över, men som inte förändras lika fort. Syftet med provgrupp B-undersökningen är att kontrollera att samtliga kvalitetskrav är uppfyllda och fånga upp långsamma förändringar så att risker kan förebyggas. Dessa undersökningar sker inte lika ofta som provgrupp A- undersökningen (minst 1 gång vart 6:e år).

Undersökningsprogram kan se lite olika ut och kallas olika saker. Vissa verksamheter har det som del i sitt egenkontrollprogram, och andra har ett separat dokument som exempelvis kan kallas provtagningsplan eller undersökningsprogram. Av dokumentet ska det framgå:

• Vilken anläggning undersökningarna gäller
• Vem som ansvarar för att undersöka vattenkvalitetenm följa upp och åtgärda eventuella avvikelser
• Rutiner för ordning, rengöring, underhåll och skötsel (grundförutsättningar)
• Vilket laboratorium som anlitas
• Vilka provpunktersom används (var proverna tas)
• Vilka provpaket som används (alternativt vilka parametrar som ska analyseras)
• När de olika proverna ska tas på respektive provpunkt
• Dokumentation av övervakning, larm och korrigerande åtgärder
• Rutin för internkontroll/-revision
• Rutin vid avvikelser

I Ydre kommuns e-tjänst (kommer inom kort) kan man fylla i provtagningsplanen i en mall och bifoga EKP med resterande uppgifter, alternativt bifoga ett komplett undersökningsprogram.

Minst de parametrar som framgår av Dricksvattenföreskrifterna Bilaga 1 måste analyseras med de frekvenser som framgår av bilaga 3. Små anläggningar ska ta prover på dricksvatten hos användare, och på råvatten (ibland även utgående vatten).

Du kan använda dokumentet Provtagningsparametrar och gränsvärden per provgrupp för vägledning kring vilka parametrar som ska finnas med vid respektive provtagning. Om du är osäker så utgå alltid från Dricksvattenföreskrifterna.

Du kan utforma din egen provtagningsplan, anlita en konsult eller använda vår Mall för undersökningsprogram, Små vattenverk och fylla i anläggningens uppgifter i den. Tänk på att du kan behöva bifoga flödesschema/ritning, egenkontrollprogram och/eller andra relevanta dokument, beroende på anläggningens utformning.

Läs mer om hur du upprättar faroanalys och undersökningsprogram på Livsmedelsverkets sida om Små dricksvattenanläggningar.

Exempelmall för undersökningsprogram pdf, 126 kB.
I denna e-tjänst kan du ge förslag på/uppdatera din faroanalys och/eller ditt undersökningsprogram.

• Nitrat/nitrit

Höga halter av nitrat i ditt vatten kan ge problem för både vuxna och barn. Nitrat kan omvandlas till nitrit vid matsmältningen. Nitritet går sedan ut i blodet och kan förhindra barns förmåga att ta upp syre. Vid högre nitrathalter än 50 milligram per liter bör inte barn under ett år dricka av vattnet.

Nitrit kan finnas i vatten av olika orsaker. Det kan ses som ett tecken på att vattnet är förorenat. Nitrit kan även bildas i ledningsnätet eller i djupa brunnar som ett resultat av syrebrist. Vid halter på 0,50 milligram per liter eller högre bör inte barn under ett år dricka av vattnet.

Varför höga nitrat/nitrithalter? Höga nitrat/nitrithalter kan det tyda på att någon typ av förorening kommer till brunnsvattnet. Ofta kan det bero på hur marken runt din brunn används. Gödslas marken i brunnens närhet finns det risk att nitratet kommer från gödseln. Nitratet kan komma från en läckande eller felplacerad trekammarbrunn. Föroreningar kan även transporteras med grundvattnet eller läcka in från markytan.

• pH

pH är en måttenhet som beskriver hur surt ett vatten är. Om ett vatten har pH 7 kallas det för neutralt. Om vattnet är lägre pH-värden än 7, då är det surt. Det är inte skadligt i sig att dricka ett surt vatten. Indirekt kan däremot ett surt vatten ge problem då det kan lösa ut metaller både ur marken och från ledningsnätet. Surt vatten kan lösa ut järn, mangan, koppar, aluminium och tungmetaller som kadmium och bly. Dessa metaller kan sedan ge upphov till problem med dricksvattnet om de finns i höga halter. Har du ett pH värde lägre än 6,5 bör du därför undersöka ditt vatten närmare.

Varför lågt pH-värde? Ett surt brunnsvatten kan bero på den allmänna försurningen av naturen i kombination med en berggrund som inte klarar att motverka eller buffra sura partiklar som tränger ner i marken.

• Koppar

Höga kopparhalter i vatten kan ge upphov till diarréer hos barn. Därför är det viktigt att du som har barn eller ska ha barn, lämnar in vattenprov från din brunn.

Varför höga kopparhalter? Koppar kan fällas ut från vattenledningar. Risken är särskilt stor då du har ett surt vatten.

• Fluor

Fluor är ett grundämne som bland annat finns naturligt i vatten. God munhygien tillsammans med fluor stärker tänderna. Fluor gör bäst nytta om du får en lagom stor dos redan som barn när tänderna bildas.

Du kan vända dig till din tandläkare för mer utförliga råd beträffande fluorhalterna i just ditt vatten. För mer upplysningar om provtagning av fluor kontaktas barnavårdscentralen.

• Radon

Allt vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon. Radon är en gas som avger strålning till sin omgivning, ämnet bildas när radium sönderfaller. Radium i sin tur kommer från uran i berggrunden.

Idag har man liten kunskap om hur det står till med radonhalter i vatten som kommer från enskilda brunnar. Det man vet är att det är vanligare med högre radonhalter i djupborrade brunnar än grävda. I större delen av Småland har man en berggrund som ger liten risk för höga radonhalter i vattnet. Trots detta kan det lokalt finnas brunnar med höga radonhalter.

Barn är särskilt utsatta eftersom de får högre stråldoser per kg kroppsvikt jämfört med vuxna som dricker samma mängd vatten. Barn dricker också mer "obehandlat" vatten som saft och liknande än vuxna. Har du barn under fem år och en radonhalt som är högre än 500 Becquerel per liter (Bq/l) bör du koka allt vatten ditt barn ska dricka. Ett annat alternativ är att vispa vattnet kraftigt i cirka tre minuter. Radonet kommer då att avgå till inomhusluften. Ett tredje alternativ kan vara att installera radonavskiljare.

• Bakterier

Har du höga bakteriehalter i ditt brunnsvatten kan hela familjen drabbas av magproblem. Återigen är små barn mer känsliga och blir lättare sjuka. Höga bakteriehalter är mer vanligt i grävda brunnar än i djupborrade.

Varför höga bakteriehalter? Höga bakteriehalter i brunnsvatten kan orsakas av till exempel läckage från gödselstackar, avloppssystem, eller ytligt markvatten som tränger in i brunnen.

• Brunnen sinar/lågt flöde

Kontrollera regelbundet att mängden vatten räcker. Om man börjar märka att mängden eller kvaliteten förändras så bör man utreda orsaken och planera åtgärder i tid. Om brunnen har slammat igen eller flödet blivit lägre kan man t.ex. behöva spola den eller gräva/borra djupare eller på en annan plats.

För ytterligare information om problemsökning och utredning av vattenkvaliteten, gå till Livsmedelsverkets sida om dricksvatten från egen brunn.

Fastighetsägare ansvarar för att ha koll på att kvaliteten och kvantiteten är tillräckligt god för att försörja hushållet och eventuella verksamheter med dricksvatten. Om brunnen plötsligt sinar så kan man kontakta kommunen och få hämta mindre mängder vatten vid anvisade platser.

I lagens mening är dricksvatten ett livsmedel, och regleras ofta i samma lagstiftning. Man kan därför hitta mer information om gränsvärden, risker och åtgärder för dricksvatten hos Livsmedelsverket. Exempelvis så har de matnyttig information för dig som ska anlägga en brunn, och information om hur du sköter om din brunn.

Exempelvis som är det viktigt att du funderar igenom hur olika markarbeten, betande djur, översvämningar, torka, utsläpp och höga flöden kan påverka ditt vatten.

Om din vattenanalys visar att du har problem med vattnet, och det innebär en risk för vattenkvaliteten, så kan man rena det. Innan du köper reningsutrustning så kan du läsa på SGU:s webbplats. Hos SGU hittar du även listor över certifierade brunnsborrare, vägledning om du själv vill lära dig mer, och Brunnsarkivet, där du kan registrera din brunn.

Kommunens personal får bara ta prover på det kommunala dricksvattnet, eftersom kommunen inte får konkurrera med privata aktörer. Proven skickas sedan till ett laboratorium för analys. Du som önskar analysera dricksvatten från egen brunn hänvisas därför till laboratorier som gör dricksvatten­analyser. Laboratorier som utför dricksvattenanalyser hittar du enklast genom att söka efter ”analys dricksvatten” eller ”vattenanalys” i din sökmotor. Ett tips är att läsa på, be om råd och välja en aktör som du litar på.

Kontakta laboratoriet för information om priser och hur du ska göra en provtagning. Analyskostnad och provtagning får du som fastighetsägare stå för själv.

• För en- eller tvåfamiljshus rekommenderas att en vattenanalys görs vart tredje år. För vattenanläggningar som förser fler än två hushåll rekommenderas årlig provtagning.
• Analys bör göras vid misstanke om försämrad vattenkvalitet, till exempel vid förändringar i lukt och smak.
• En analys bör omfatta både mikrobiologiska och kemiska parametrar. För borrade brunnar är det bra att även utföra en radonanalys.
  

När du ska tolka resultaten från din vattenanalys kan du ta hjälp av Livsmedelsverkets vägledning.

Hos myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) kan brunnsägare själva registrera enskilda brunnar i Brunnsarkivet. Man SKA även registrera energibrunnar. Vi rekommenderar att man registrerar sin brunn för att ge dricksvattnet ett bättre skydd. Vinsterna med att ha brunnen registrerad är flera:

• Andra som vill borra efter vatten eller värme i området eller anlägga ett avlopp har möjlighet att ta hänsyn till brunnen.   
• En registrerad brunn ökar chanserna för räddningstjänsten att skydda brunnen om en miljöolycka inträffar i närheten.
• Kommunen kan använda informationen vid planering och tillståndsprövning av närliggande fastigheter.

Vill du som är brunnsägare bidra till bättre kunskap om tillgången och kvaliteten på grundvattnet i olika områden i Sverige? Det gör du genom att registrera din brunn och lämna information om vattnets kvalitet och kvantitet. Informationen är viktig lokalt, till exempel för kommunen som planeringsunderlag för VA-utbyggnad och framtida behov av dricksvatten. Men även nationellt för övervakningen av grundvattennivåer och vattenflöden.

Du kan även registrera din brunn via en Smartphone, som då kan positionera brunnen med hjälp av GPS.

Borrfirmor lämnar ibland in uppgifter till brunnsarkivet och ibland kan en tidigare fastighetsägare ha lämnat uppgifter. Du kan använda SGU:s kartvisare för att se om din brunn redan är registrerad. Om något i informationen är fel eller läget inte stämmer kan du använda anmälningsformuläret för att uppdatera informationen.