Fastighetsadresser och namnsättning

Ansvaret för adressättningen ligger sedan 1994 på Sveriges kommuner och från den första juli 2006 gäller enligt lagen om lägenhetsregister att namnsättning med så kallade belägenhetsadresser ska göras. Dessa geografiska adresser utgör stommen i adresserna och underlättar samtidigt att hitta till en specifik plats.

Det finns en svensk standard som anger hur belägenhetsadresserna ska byggas upp (SS 63 70 03). Belägenhetsadressen innehåller kommun, kommundel, adressområde
(väg-/gatunamn/bynamn) och adressplats (1-999). För den som använder en postbox för sin adressering, så kallad särskild postadress, betraktas belägenhetsadressen främst som en besöksadress.

En belägenhetsadress anger var en geografisk plats är belägen och pekar därmed ut en företeelse som är belägen på platsen eller som representeras av denna plats.

Kommunen registrerar adresser i Lantmäteriets system och informerar samtidigt berörda fastighetsägare, folkbokföringen, räddningstjänsten, polisen, postdistributörer med flera.

De adresser som kommunen fastställt och lagt in i Lantmäteriets system kompletteras sedan med postnummer och postort av Posten och aviseras vidare till andra myndigheter.

För bostadsadresser får den som är folkbokförd på ändrad adress så småningom en
underrättelse från Skatteverket. Banker, försäkringsbolag och andra som hämtar adresser från Lantmäteriet eller folkbokföringen får därigenom också tillgång till nya adresser.

Enligt standarden är populärnamn: ”ett namn som är känt och allmänt används för att
lokalisera den plats som avses med adressplatsen”. Populärnamn ska följa kulturmiljölagens hänsynsparagraf, 1 kap. 4 § God ortnamnssed (1988:950, ändrad 2013:548).

När det gäller privatbostäder gäller att namnet ska ha varit i bruk under flera generationer för att vara godkänt som populärnamn. Populärnamnet kan aldrig ersätta adressen, däremot komplettera den. Till en adressplats kan höra högst ett populärnamn. Flera adressplatser kan dock ha samma populärnamn. Populärnamn ska inte ange verksamhetsnamn eller firmanamn.

Populärnamnet ses enbart som ett tillägg till adressen. Populärnamnet saknar betydelse för postbefordran, men kan redovisas som en extra upplysning om avsändaren känner till det och väljer att använda det. Populärnamn ingår inte i adressen, men redovisas i adressregistret. I och med det så blir det sökbart för SOS Alarm.

Det är skillnad på att anmäla flytt och särskild postadress: Du ska vara folkbokförd där du bor, alltså anmäla flytt när du byter bostadsadress. Om du däremot vill ha din post till en annan adress behöver du anmäla en särskild postadress som du har i minst sex månader.

Att adresserna är aktuella och korrekta är avgörande för många verksamheter i samhället. Det kan spara liv, tid och pengar. Alla byggnader/tomter eller där det utövas verksamhet ska ha en adress. Kommunen är ansvarig för adressättningen och beslutar om adressnamn och adressnummer inom sin kommun. Ajourföringen av adresserna sker till Fastighetsregistrets adressdel. Adresserna ska vara utformade enligt svensk standard.

Adressfrågor hanteras av Samhällsbyggnadsförvaltningen. När kommunen
beslutat om en ny adress registreras den i ett nationellt register hos statliga Lantmäteriet. Informationen skickas till PostNord som ger adresserna postnummer och postort. Skatteverket för in uppgifterna i statens personadressregister, SPAR, varifrån banker, försäkringsbolag och myndigheter hämtar information.

Samhällsbyggnadsförvaltningen skickar adressbeslut till fastighetens lagfarna ägare som omgående ska meddela eventuella hyresgäster samt ombesörja skyltning av gällande adressnummer på fastigheten. Dessutom är de till för att polis,räddningstjänst och ambulans ska hitta fram till rätt plats. Om det saknas adress till en byggnad och dess entré/er är det fastighetsägarens skyldighet att meddela kommunen.

Postnummer har endast ett syfte - att ge information till personal och sorteringsmaskiner om vart en försändelse ska skickas för att kunna delas ut till rätt mottagare. Postnord är ansvarig för postnummersystemet.

Utanför tätort ska postlådan vanligen stå i en lådsamling utmed brevbärarens färdväg.
Avståndet mellan lådsamlingarna ska vara minst 200 meter. Även här är det viktigt att
lådsamlingen/postlådan placeras så att brevbäraren lätt kommer åt den och kan stanna och vända på ett trafiksäkert sätt. Brevbärarens färdväg planeras av PostNord.

Det ska vara lätt att nå postlådan
Det är fastighetsägare, alternativt postmottagaren, som ansvarar för att skotta bort snö och hålla undan buskar och träd så att brevbäraren kan nå postlådan från sitt fordon. Postutdelningen ska kunna göras fritt från hinder som kräver någon form av hantering, som exempelvis bommar och grindar.

Om brevbäraren inte kommer åt din postlåda kommer posten inte att delas ut. Den lagras på postkontoret och brevbäraren gör ett nytt försök nästkommande utdelningstur. Se specifikationer för utforming och placering av postlådor här.

Sätta upp ny eller flytta en postlåda
Om du vill flytta en postlåda eller sätta upp en ny behver du stämma av placeringen med PostNord. Kontakta kundservice för att komma i kontakt med det lokala utdelningskontoret. Om du flyttar eller sätter en låda utan att stämma av placeringen kan det leda till att din post inte delas ut.

Det är alltid du som postmottagare eller fastighetsägare som ansvarar för att sätta upp, flytta och märka din postlåda.

Planera för postutdelning vid nybyggnation
När nya villor och radhus byggs ska postlådan i första hand placeras i en lådsamling. I flerfamiljshus ska posten i första hand tas emot i en fastighetsbox på entréplan.

Information till fastigetsägare och byggföretag
Planera för postutdelning från början vid nybyggnation. För att vara säker på att de boende får sin post ska PostNord godkänna placering och standard på postmottagningsanordningen. Regler om postutdelning finns att läsa här.