Kommunal bygdepeng

Bygdepeng är till för att underlätta för de boende i ett område att – tillsammans med befintliga föreningar i området – samverka för bygdens framtida utveckling. Det kan vara insatser för att skapa mötesplatser, olika slag av sammankomster dit alla är välkomna för att diskutera gemensamma frågor över föreningsgränserna, insatser för att ungdomarna ska trivas bättre, för att skolan ska finnas kvar, för att ha kvar eller för att förbättra grundservice som lanthandel och kommunikationer etc.

En lokal utvecklingsgrupp kan gärna hålla sig uppdaterad om trender, nyheter och goda exempel på landsbygdsutveckling i andra delar av landet. Dessutom finns möjlighet för berörda utvecklingsgrupper att hålla sig informerade om möjligheterna som aktuellt Leaderområde kan erbjuda.

De som kan söka Bygdepeng är grupper som aktivt vill engagera sig i sin bygds utveckling. Gruppens utvecklingsarbete bör omfatta alla boende i området där utvecklingsgruppen finns och verkar. En lokal utvecklingsgrupp kan bestå av en lokal förening eller grupp boende i en bygd som tar initiativet till att samla de boende och föreningarna i bygden. Bygdepengen är inget föreningsbidrag, tvärtom är den till för att underlätta samverkan mellan samtliga föreningar och boende i ett område.

Bygdepeng kan sökas av lokala utvecklingsgrupper på landsbygderna i hela Östergötland, samt i orter med färre än 1000 invånare. Det finns ingen nedre eller övre gräns för hur stort det geografiska området som gruppen ska verka inom måste vara. Gruppen får komma överens med kommunen om vilket område som är rimligt, men en lokal anda är svår att utveckla om området är alltför vidsträckt. Endast en grupp i varje geografiskt område kan få bygdepeng.

Bygdepeng kan vara olika stor i de olika kommunerna. Region Östergötland bidrar med 4000 kr och kommuner med lägst 2000 kr per bygdepeng, dvs 6000 kr per bygdepeng. Observera att bygdepengen söks av kommunen i vilken utvecklingsgruppen är verksam. Ydre kommun bidrar med 2000 kr till bygdepengen.

Bygdepengen ska användas till omkostnader för lokalt utvecklingsarbete, som t ex porto, kuvert, kopiering, hyra av lokal, resekostnader, materialkostnader, kostnad för att bjuda in en föreläsare, kostnad för att åka på ett seminarium som sen avrapporteras m.m. Bygdepengen får inte användas till lönekostnader.

Bygdepengen kan sökas en gång per år och ska i regel avse kalenderåret 1 januari – 31 oktober. Ansökan lämnas in under början av året, och ska avse kostnaderna för det planerade utvecklingsarbetet. Slutredovisning lämnas till kommunkontoret senast 31 oktober. I slutredovisningen ska det framgå vad pengarna använts till och vilka effekter arbetet har fått. Bygdepengen måste ha förbrukas eller vara intecknad för något specifikt innan förnyad ansökan om bygdepeng görs.

Den utvecklingsgrupp som får bygdepeng åtar sig att bjuda in alla boende och föreningar inom det utpekade området för att gemensamt komma överens om hur Bygdepeng bäst kan användas. De åtar sig också vara kontaktgrupp (med en utsedd kontaktperson) och länk mellan bygden och kommunen.

Ansökan skickas till respektive kommuns kontaktperson för bygdepengen. Frågor om bygdepengen ställs till kommunens kontaktperson.