Stränderna vid hav, sjöar och vattendrag är viktiga naturområden för både människor, djur- och växtliv. Tack vare strandskyddet kan vi bada och promenera längs stränderna. Strandskyddet är också till för djur och växter som lever på och nära stränderna eller i vattnet.
Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller i hela landet. Det gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet. Länsstyrelsen kan utöka strandskyddet upp till 300 meter, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften.
Bilden visar ett exempel på utbredningen av generellt och utökat strandskydd. Klicka på bilden för att se den i ett större format. Illustration: Ulrika Åkerlund /Boverket.
Det gäller inom strandskyddat område
Inom ett strandskyddat område får du inte bygga nya byggnader. Du får inte heller ändra byggnaders användning om det hindrar allmänheten från att vara i området. Det finns fler åtgärder som inte är tillåtna, till exempel att anlägga bryggor, sätta upp staket, schakta, spränga eller fälla träd.
Ekonomibyggnader och anordningar som behövs för jordbruk, fiske, skogsbruk eller renskötsel är undantagna från förbudet, om de måste ligga inom strandskyddat område för sin funktions skull.
Ny lagstiftning
Från och med den 1 juli 2025 börjar nya lättnader i strandskyddslagstiftning att gälla.
Viktigt att veta
- Generellt strandskydd tas bort vid insjöar mindre än en hektar och vattendrag smalare än två meter. Länsstyrelsen ska kunna införa strandskydd för områden vid sådana vatten som har särskild betydelse för att säkerställa något av strandskyddets syften.
- Strandskyddet tas bort vid sjöar och vattendrag som anlagts efter 1975.
- Undantaget för de areella näringarna skogsbruk, jordbruk, vattenbruk, rennäring och fiske justeras. Bland annat läggs vattenbruk till bland undantagna näringar.
- Det införs en ny möjlighet till dispens från strandskyddet för förvärvsverksamheter med begränsad påverkan på strandskyddet.
- Kommunerna ska i vissa fall kunna besluta att upphävt strandskydd inte återinträder när en äldre detaljplan ersätts med en ny.
- Det förtydligas att strandskydd som länsstyrelsen har upphävt i ett område som uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syften inte återinträder när äldre detaljplaner upphävs eller ersätts.
Ansökan om strandskyddsdispens
E-tjänst för strandskyddsdispens
Ansökan via blankett pdf, 211 kB.
Vill du läsa mer?
Du kan ansöka om dispens från strandskyddet
Om du vill bygga eller ändra något inom ett strandskyddat område kan du ansöka om dispens. Du kan få dispens från strandskyddet om du har ett särskilt skäl.
Exempel på särskilda skäl:
- Platsen används redan på ett lagligt sätt för privat bruk.
- Till exempel om man ersätter ett hus som brunnit ner eller rivits eller bygger en komplementbyggnad nära huvudbyggnaden.
- Platsen är avskuren från stranden av till exempel en järnväg eller en väg.
- Byggnaden måste ligga i eller vid vattnet för att fungera.
- Byggnaden behövs för att en pågående verksamhet ska kunna växa.
- Det finns ett starkt intresse för att byggnaden ska finnas.
Även om du får ett beslut om dispens, gäller strandskyddet för platsen fortfarande. Dispensen betyder bara att du får tillstånd att genomföra just det bygge eller den åtgärd du har fått dispens för.
Ansökan om strandskyddsdispens
E-tjänst för strandskyddsdispens
Ansökan via blankett pdf, 211 kB.
Vill du läsa mer?
Information om strandskyddstillsyn
När kommunen får reda på överträdelser mot strandskyddsreglerna har det ibland blivit en skada på allmänhetens möjlighet att vistas vid stranden och ibland har det skett skada på växt- och djurlivet.
1. ANMÄLNINGAR
Ofta får kommunen reda på överträdelser mot strandskyddsreglerna genom att någon anmäler en otillåten åtgärd. Ibland upptäcker vi överträdelser när personal är på platsbesök.
2. VAD HÄNDER OM NÅGON BRYTER MOT REGLERNA?
Om kommunen får reda på att någon brutit mot reglerna för strandskydd så startas en utredning och den person eller organisation som har utfört åtgärden kontaktas. Det går att ansöka om dispens i efterhand. I vissa fall kan kommunen ge dispens, men många gånger medger inte reglerna det.
3. RÄTTA TILL DET SOM ÄR FEL
Om kommunen inte kan ge dispens i efterhand så tas ett beslut om ett så kallat föreläggande om rättelse. Det är ett beslut som visar vad som ska rättas till. Den eller de personer som har gjort den otillåtna åtgärden har alltid möjlighet att förklara och lämna synpunkter på kommunens ställningstagande innan beslutet fattas. Det förekommer att kommunen, efter förklaring från den eller de berörda personerna, avskriver ärendet, det vill säga lägger ner det.
4. VITE – BÖTER OM DU INTE RÄTTAR TILL FELET
Föreläggandet om rättelse kombineras ofta med ett vite. Ett vite är ett besämt pengabelopp som kan liknas vid en bot. Vite kan undvikas om kommunens beslut efterlevs och det som är fel rättas till.
Om felet inte rättas till ansöker kommunen hos Mark- och miljödomstolen om att du ska betala vitet. Vitet är normalt lite högre än kostnaden att rätta till det som är fel.
Kommunen kan begära att fler viten tas ut tills det som är fel har rättats till.
5. ÖVERTRÄDELSER ÄR STRAFFBARA
Kommunen är skyldig att anmäla överträdelser till Åklagamyndigheten. Åklagarmyndigheten kan gå vidare och åtala den ansvarige. Åklagaren avgör om den otillåtna handlingen är tillräckligt allvarlig för att möjligen vara brottslig. I slutänden är det en domstol som avgör om åtgärden är ett brott.
Kommunen kan alltid begära att felet rättas till, oavsett om det är ett brott eller inte.
Senast uppdaterad
Bygga, bo och miljö
- Alkohol, tobak och receptfria läkemedel
- Aktuellt
- Avfall och renhållning
- Bredband
- Bygga nytt, riva eller förändra
- Energi och uppvärmning
- Hälsoskydd
- Kartor och geodata
- Livsmedel
- Miljö
- Natur
- Samhällsutveckling
- Taxor och avgifter
- Trafik och gata
- FAQ (Vanligt ställda frågor)
- Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete
- Vatten och avlopp