Lantbruk och djur

Lantbruk

Med lantbruk menas verksamheter som exempelvis producerar kött, mjölk, ägg, spannmål, foder till djur eller råvaror till industrier. Även viss produktion av energiråvaror räknas hit.

Tillsyn av lantbruk

De regler som gäller för verksamheter med lantbruk finns framför allt i miljöbalken. Miljö- och hälsoskyddsenheten utövar tillsyn för att se till att verksamheter följer de lagar och regler som gäller. Det är storleken på lantbruket som avgör hur ofta vi gör tillsyn. Stora lantbruk besöks varje år och mindre lantbruk besöks mer sällan. Besöken anpassas efter verksamheten. Förutom att kontrollera att lagstiftningen följs så tittar vi på hur man arbetar för att minska verksamhetens påverkan på människor och miljön.

Exempel på vad som kontrolleras:

lagring och spridning av stallgödsel
hantering av kemiska växtskyddsmedel
egenkontroll

Sällskapsdjur

Det är länsstyrelsen som ansvarar för djurskyddet.

Kommunen bedriver dock miljöskyddstillsyn på lantbruk samt hälsoskyddstillsyn när det gäller olägenheter för människors hälsa eller miljö, på grund av djurhållning.

Sällskapsdjur

Ibland kan sällskapsdjur som rör sig i bebyggelse upplevas som störande för närboende, exempelvis katter som förorenar sandlådor och rabatter eller hundar som skäller. Om du upplever att du blir störd av djur vid din bostad ska du i första hand prata med djurägaren. För att störningen ska vara en olägenhet för människors hälsa, ska den inte vara ringa eller helt tillfällig. Om djurägaren inte löser problemet kan kontakt tas med Miljökontoret.

Tillstånd för djurhållning inom område med detaljplan

För att minska risken för störning måste man ha tillstånd för att hålla vissa djur inom område med detaljplan.
Enligt 6 § Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Ydre kommun, krävs tillstånd inom detaljplanelagt område för att hålla:

nötkreatur, häst, get, får eller svin
orm
pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur

Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor.

Skyddsjakt

Ibland får kommunen klagomål på vilda djur som stör i tätorterna. Ansvaret för skadedjur eller djur som upplevs som en olägenhet ligger i första hand på fastighetsägaren.

I Jaktlagstiftningen ges möjlighet till så kallad skyddsjakt som kan användas om vilda djur riskerar ge upphov till skador på allmän hälsa och säkerhet till exempel sprida smitta, omfattande skador på grödor eller boskap, eller andra skäl av ”överskuggande allmänintresse”. Beroende på vilka djur det handlar om är det olika myndigheter som ger tillstånd till skyddsjakt. Naturvårdsverket när det gäller de stora rovdjuren i annat fall länsstyrelsen.

I andra fall behövs inget särskilt tillstånd, dessa fall räknas upp i Jaktförordningens bilaga 4. Djur som kan vara aktuella för skyddsjakt är till exempel grävling, vildsvin och kanadagås. Kommunen bedriver inte skyddsjakt på kajor.

Skyddsjägare

Kommunen har skyddsjägare som kan anlitas vid behov. Dessa jägare har tillstånd från polismyndigheten, vilket krävs för att du ska få avlossa skott inom område med detaljplan. Utanför detaljplanelagt område kontaktas jakträttsinnehavaren för respektive område. Under tiden 1 maj till 31 augusti förekommer normalt ingen jakt, eftersom de flesta djur då har ungar. Polisen är den myndighet som har tillsyn över hur jakten bedrivs.

När det gäller katter sker ingen skyddsjakt. Kontakta istället länsstyrelsen Östergötland.